Sayan Isaksson på Esperanto är en av Sveriges mest sinnrikt begåvade kockar. När han får i uppdrag att tolka smakerna och dofterna i champagnerna från Bollinger, vill man som livsnjutare för allt i världen inte missa det. Elegansen i champagnerna känns gjuten till de subtila och spännande maträtter som Sayan skapar genom ett genialiskt samspel mellan traditionellt asiatiska råvaror och smakar med motsvarande från västvärldens matkultur.
Då var nästa lilla godsak betydligt bättre, och snarast helt fantastisk, särskilt till roséchampagnen. Den feta laxbuken var bara hastigt halstrad och smaksatt med soja mirin, och dess feta textur och sälta var som klippt och skuren till de strama men ändå fruktiga champagnerna.
En gunkan fylld med ris och silverål och sedan toppad med tempurafriterad torskrom var också väldigt god, och återigen var det roséchampagnen som var allra bäst till. Pink power, med andra ord.
Ännu en gång skulle den rosa tappningen vinna smakmatchen, nu till en rostad fransk brioche toppad med hollandaise, ett pocherat vaktelägg och lite lufttorkad skinka, ett litet tilltugg som lyfte fram en rätt komplex mandelnyans i båda champagnerna.
En nyhet som Bollinger nu efter flera års studier har börjat introducera med sin årgångslösa champagne, är en ny flaskform. Den påminner mycket om den som Krug arbetar med, en bredare bas nertill och en något mer långsamt sluttande och smäckrare hals. Den här flaskformen var fram till mitten av 1800-talet den vanligaste i Champagne. Inte nog med att den är snyggare, den har också fördelen att dess förhållande mellan vinet och jästfällningen ligger mycket närmare den i magnumflaskorna. Förhållandet beskrivs enligt studien som en relation mellan vin och fällning på 0.25 för magnum (vilket anses vara optimalt för vinets mognadsutveckling) och 0.34 för den hittills traditionella flaskan, medan den nya och mer eleganta flaskan har en relation på 0.28, alltså så nära magnumbuteljens som det går. Vinsten blir troligen en mer komplext doft och smak även i vanlig flaskstorlek.
I det andra glaset stod en mycket stramare och snarare mandelnyanserad 2002 La Grande Année, vars frukt fortfarande drar åt gula äpplen och bara precis har börjat tangera en mer mogen nyans, och framför allt kan beskrivas som ungdomligt frisk och stram. Den var också utsökt till havskräftan, men på ett mer elegant och uppfriskande sätt.
Det vi nu hade fått var det sällsynta och mycket dyrbara
2002 Vieilles Vignes Françaises, ett unikt vin gjort av Pinot Noir från tre mycket
gamla vingårdar med oympade stockar, de muromgärdade Clos St Jacques och
Chaudes Terres i byn Aÿ och Croix Rouge i byn Bouzy. Den senare vingården har
dessvärre ansatts så hårt av phylloxera att den inte längre ger något vin.
Det här vinet är ett under av djup och längd, det har en
större och mer komplex arom av röda vinteräpplen, men ännu snarare en ungdomlig
fräschör och stringens av syra och mineral än något som kan liknas vid
mognadsnyanser. Jösses så gott! Tyvärr dricker jag nästan aldrig denna lyxiga champagne,
egentligen inte för att den kostar så mycket (cirka 4 500 till 5 000
kronor flaskan) utan snarare för att det är så vansinnigt sällsynt. Gott är det
hur som helst.Desserten utgjordes av en tjock och läckert karamellig crème anglaise av miso, på den tunna skivor av komprimerad svensk nätmelon (skivad melon som vakuumpackas och sedan kokas långsamt i påsen). Till detta en glass av rostat ris, som märkligt nog fick mig att minnas barndomens leklera (du som är född på 1960-talet minns säkert att vi åt den, som något slags udda godis!) och en luftig kaka av grönt te. En väldigt annorlunda dessert som tack vare att den inte var så söt.
Måltiden var såklart briljant, välbalanserad och riktigt god av finaste råvaror som först fick passera Sayans briljanta matfunderingar och sedan hans varsamma händer.
Glädjande besked är att Esperanto faktiskt kommer att ha
öppet i sommar, om än i lite annan form. Det blir en förenklad meny, serverad i
loungen. Ett skönt sommartips!
3 kommentarer:
Gick förbi två VVF på Heathrow för 320 £ / st för ett par veckor sedan. Verkar som om det var köpläge med tanke på ditt omdöme.
Hej Chris,
Utan att ha så där särskilt stark koll på vad pundet står i, låter det ju som en helt okej prislapp. Det som överraskar är egentligen att flaskorna ens stod där.
Michel
Jag träffade Gertrud i Hong Kong idag. Den kvinnan är vekligen berest.
Skicka en kommentar